Ville bara som snabbast posta en gammal goding av en av mina största idoler – Titiyo.

Idag kom beslutet. Från och med nu får Sveriges Radio och SVT inte göra reklam för Facebook i sina sändningar. Det bestämde Granskningsnämnden idag. Jag citerar artikeln från Dagensmedia.se:

Enligt Granskningsnämnden medförde det ”en fokusering på forumet som gick utöver vad som kan anses vara motiverat av informations- och underhållningsintresset” och bröt därför mot regelverket mot otillbörligt gynnande av kommersiella intressen.

Jag förstår verkligen inte det här. Jo, jag förstår innehållet och vad som menas, men det är ju helt uppåt väggarna. Visst, det ska inte gynna någon när det är Public Service, men samtidigt måste man ju vara där publiken är. Idag ligger fokus på webbplatsen, ja. Men för att få dit folk måste du göra reklam. Ett företags webbsida är ju butiken, medans Twitter/Facebook (framför allt Twitter!) är skyltfönstret ut till världen.

Istället för att få in 5 kommentarer om något på SverigesRadio.se kan dom hänvisa till sin facebooksida och få massvis av folk kommenterar. Folk som kanske inte ens hörde sändningen utan bara såg på sin facebookstartsida att ”Åh, det här låter intressant. Jag hoppar in i diskussionen!”.

Jag blir så irriterad. Kan vi inte leva i 2010 och anpassa oss till dagens media? Nej, det går inte. Granskningsnämnden trivs minsann bäst på 1900-talet.

Jag blir så less. Vad tycker du? Kommentera!

PS. Artikeln jag baserat inlägget på är http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article2467259.ece

Jag är 18, född & uppvuxen i en liten kommun i Norrbotten. Har hela mitt liv sysslat med webbutveckling av olika slag. Dom senaste månaderna har jag frilansat som designer och tagit fram främst logotyper för olika webbplatser. Även om detta är något jag trivts med så är det inget jag kan leva på. Jag vill flytta hemifrån och kunna stå för alla omkostnader själv. Skaffa mitt egna liv. Det skadar inte om det är på någon ny plats heller. Jag har inget som binder mig fast där jag bor nu.

Eftersom jag utvecklat en del har jag idag stora färdigheter inom Photoshop, Illustrator, InDesign, PHP, MySQL & SEO. Jag är främst designer, men jag trivs i utvecklingsmiljöer. Jag har också arbetat med dom flesta plattformar. Windows, Mac, Linux (OpenSUSE, Ubuntu, Xubuntu framför allt).

Har under 2008 jobbat med livechatsupport på Mozilla, främst för Firefox. Språket där har enbart varit engelska, så det anser jag mig behärska rätt bra. I år skriver jag debattartiklar för Sveriges Radio ungefär varannan månad lite drygt (inga pengar inblandat dock). Under dom senaste somrarna har jag också jobbat på en camping, så jag har inte det minsta svårt med norska eller danska.

Jag kan tänka mig att jobba inom det mesta (telefonist, ICA-personal, McDonalds-anställd – you name it!). Huvudsaken är att jag får något att börja på, och kanske utvecklas inom samma företag. Mitt CV finns här nere, och där står också kontaktuppgifter. Mobilen är alltid på, så det är bara ringa när det passar för er.

CV Anders Hagström
mail@andesch.se
+46(0)706829132

Jag är beroende av den här låten. Något har mixtrat med mina beroenden.

Drömkvinnan för svenska män är prinsessan Madeleine. Det har Novus Opinion kommit fram till efter att ha intervjuat 2112 män från hela Sverige i åldrarna 20-80. På fler platser på listan finns bland annat Tilde De Paula, Lisbeth Åkerman, Tina Nordström – ja, kvinnor du känner till.

Men tbh, det finns snyggare svenska kvinnor. Okej, Madde är sjukligt snygg, men Tilde de Paula & Lisbeth Åkerström? Nja, jag drömmer nog hellre om Sarah Dawn Finer, Miss Li, Amanda Jenssen, Lisa Nilsson – yeah, you get it.

Nej, svenska män har konstig smak. Minst sagt. Eller så har vi olika. Vi är ju trots allt alla i olika åldrar.

Man skulle ju inte vilja vara pojkvän till den bruden alltså.

Man skulle ju inte vilja vara pojkvän till den bruden alltså!

Det finns inte mycket som gör mig förbannad, men SD är en av dom få. Jag ska inte börja diskutera varför, men jag vill att ni kollar på klippet ovan. Vad stolt jag blir över att vara människa när jag hör tanten debattera.